Kemi
Vad är kemi?
Kemi är en naturvetenskap där man undersöker olika ämnen som saker består av, hur de kan förändras i olika form och hur dessa reagerar med varandra. Till exempel hur vatten blir till is eller till vattenånga. Till exempel hur socker löser sig i vatten.
Kemi är en naturvetenskap där man undersöker olika ämnen som saker består av, hur de kan förändras i olika form och hur dessa reagerar med varandra. Till exempel hur vatten blir till is eller till vattenånga. Till exempel hur socker löser sig i vatten.
Fast, flytande och gasform och vattnets kretslopp
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
* använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället och naturen.
Centralt innehåll:
* Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
* Vattnets egenskaper och kretslopp.
Kunskapskrav för år 6 betyg E:
* Eleven har grundläggande kunskaper om kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa
* med viss användning av kemins begrepp
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
* använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället och naturen.
Centralt innehåll:
* Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
* Vattnets egenskaper och kretslopp.
Kunskapskrav för år 6 betyg E:
* Eleven har grundläggande kunskaper om kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa
* med viss användning av kemins begrepp
Muntligt prov fredagen 30/11 – kunna använda begreppen utifrån vattnets kretslopp
Vatten
Vatten finns överallt på jorden men inte i rymden. Vi har vatten i kranen, havet, sjöar, floder, åar, bäckar och i marken. I havet finns saltvatten och på land finns det sötvatten. Det är sötvatten som man kan dricka.
Vatten finns överallt på jorden men inte i rymden. Vi har vatten i kranen, havet, sjöar, floder, åar, bäckar och i marken. I havet finns saltvatten och på land finns det sötvatten. Det är sötvatten som man kan dricka.
Vattenmolekyler
Allt vatten består av små små vattenmolekyler som hakat fast i varandra. En enda vattenmolekyl är så liten att man behöver ett speciellt mikroskop för att kunna se den. Vattenmolekylerna består av två väteatomer och en syreatom. Väte skriver man som bokstaven H för att väte heter Hydrogenii. Syre skriver man som bokstaven O för att syre heter Oxygeni på latin. Bilden till höger är en vattenmolekyl. Den är inte röd och vit egentligen utan den har ingen färg alls. Men man brukar måla den så här för att kunna känna igen den. |
Vattenexperiment
När vatten är i flytande form så avdunstar det några molekyler hela tiden till gasform. Vattnet blir till vattenånga.
Fråga: Hur lång tid tar det innan vattnen avdunstar?
Material: skål, vatten
Hypotes: Jag tror att det tar ---- många timmar/dagar innan vattnet har avdunstat.
Utförande: Vi tog en skål och hällde i vatten i den. Vi ställde den på skrivbordet. Sedan väntar vi och kollar vattenmängden i skålen varje dag.
Resultat: Efter 6 dagar hade allt vatten avdunstat.
Slutsats: Det var svårt att uppskatta tiden men vattnet avdunstade.
När vatten är i flytande form så avdunstar det några molekyler hela tiden till gasform. Vattnet blir till vattenånga.
Fråga: Hur lång tid tar det innan vattnen avdunstar?
Material: skål, vatten
Hypotes: Jag tror att det tar ---- många timmar/dagar innan vattnet har avdunstat.
Utförande: Vi tog en skål och hällde i vatten i den. Vi ställde den på skrivbordet. Sedan väntar vi och kollar vattenmängden i skålen varje dag.
Resultat: Efter 6 dagar hade allt vatten avdunstat.
Slutsats: Det var svårt att uppskatta tiden men vattnet avdunstade.
Att öva på inför torsdagen den 13/12 vecka 50
Fast form
Alla ämnen där molekylerna är stilla och inte byter plats är i fast form. Is är i fast form, stearinet i ljuset och även plasten i en plastpåse är i fast form. Smöret och lera är också i fast form.
För att det ska övergå till flytande form måste ämnet smälta. Olika ämnen har olika smältpunkt. Smör smälter vid 35 grader och järn vid 1500 grader. Stearin i ljuset smälter av värmen från den brinnande veken vid 70 grader.
Flytande form
Flytande form är när molekylerna rör på sig och kan byta plats med varandra men ändå håller ihop. Vattendropparna bildar tillsammans vattenpölen när molekylerna tar tag i varandra igen och håller ihop. Alla flytande ämnen rinner som filmjölken, det smälta smöret eller vattnet. När järnet smälter rinner det också.
Gasform
När stora mängder flytande vatten övergår till gasform så ser man vattenångan ovanför vattenytan. Det ser nästan ut som rök. Stearinet övergår till gasform nära den brinnande veken. Ämnen övergår till gasform när temperaturen nått ämnets kokpunkt.
Molekylerna håller inte längre ihop när de är i gasform. De rör sig hela tiden hastigt och håller inte i varandra. De tar större plats.
Gas betyder kaos!
Gasform kan vara svår att se men vi kan bevisa att den finns genom att den luktar eller att vi fyller en ballong med ämnet. En fis eller parfym luktar. De är i gasform. Vi kan fylla en ballong med heliumgas och vi ser att ballongen töjer ut sig och blir större.
Temperatur
Temperaturen av , hur varmt eller kallt det är, ämnet avgör om ämnet övergår från en form till en annan.
Alla ämnen där molekylerna är stilla och inte byter plats är i fast form. Is är i fast form, stearinet i ljuset och även plasten i en plastpåse är i fast form. Smöret och lera är också i fast form.
För att det ska övergå till flytande form måste ämnet smälta. Olika ämnen har olika smältpunkt. Smör smälter vid 35 grader och järn vid 1500 grader. Stearin i ljuset smälter av värmen från den brinnande veken vid 70 grader.
Flytande form
Flytande form är när molekylerna rör på sig och kan byta plats med varandra men ändå håller ihop. Vattendropparna bildar tillsammans vattenpölen när molekylerna tar tag i varandra igen och håller ihop. Alla flytande ämnen rinner som filmjölken, det smälta smöret eller vattnet. När järnet smälter rinner det också.
Gasform
När stora mängder flytande vatten övergår till gasform så ser man vattenångan ovanför vattenytan. Det ser nästan ut som rök. Stearinet övergår till gasform nära den brinnande veken. Ämnen övergår till gasform när temperaturen nått ämnets kokpunkt.
Molekylerna håller inte längre ihop när de är i gasform. De rör sig hela tiden hastigt och håller inte i varandra. De tar större plats.
Gas betyder kaos!
Gasform kan vara svår att se men vi kan bevisa att den finns genom att den luktar eller att vi fyller en ballong med ämnet. En fis eller parfym luktar. De är i gasform. Vi kan fylla en ballong med heliumgas och vi ser att ballongen töjer ut sig och blir större.
Temperatur
Temperaturen av , hur varmt eller kallt det är, ämnet avgör om ämnet övergår från en form till en annan.
Smältpunkt Här till höger ser du olika ämnens smältpunkt. Vid smältpunkten övergår ämnet från fast form till flytande form. Kokpunkt Kokpunkten ser du INTE till höger. Kokpunkten är den temperatur när ämnet övergår från flytande form till gasform. Extra: Ibland kan ett ämne övergå från fast form till gasform direkt. Det kallas för sublimering. Det kommer ni får lära er i högstadiet. |